Urbanas

Turismens dubbla ansikte

Turism är en av världens största industrier. En industri med en mjuk kärna: främlingen som vill bli förförd. Turistens sökande blick - efter det lustfyllda, det som är exklusivt, det man kan skriva hem om - förändrar städer. En del lever upp i blicken, som Luzern i Schweiz där de exklusiva armbandsuren – en i sig tynande industri – upptäckts av den allt mer ökande kinesiska Europaturismen. En del går under i blicken, som Florens, en stad som bett om att få hamna på UNESCOs lista över hotade kulturarv, på grund av turismen och vad den gör med en plats. Vi har sökt i de många spåren av turistens blick. Längs den nutida kinesiska Grand touren som ser Europa som en enda plats med starka varumärken som Luis Vitton, Paris, Hugo Boss och Florens. Tillbaka till den gamla Grand touren, 1700- och det tidiga 1800-talets, när nordeuropéer återupptäckte och samlade in det klassiska Europas kulturkanon. De kom hem och byggde palats i nyklassicism. Vi har klivit genom de snurrande hotellens revolving doors, turismens kanske tydligaste byggda objekt: En stor maskin – en boendemaskin – men en maskin som främst ska leverera en atmosfär. Och vidare följt längs pilgrimsvandringens småorter, en vandring till synes bort från massturismen och lyxkonsumtionen, där den individuella resan blir helig. I turismen finns ofta en längtan tillbaka, till svunna tider och berättelser, orörda tillstånd, men också en bild av hur framtidens städer kan kan komma att gestalta sig. 

https://www.stadenpodcast.se/avsnitt/67-staden-turistens-blick

Staden

Since 2013, Staden has been a long-running, richly reported podcast that thinks holistically about the city: Dan Hallemar and Håkan Forsell walk, read and listen through streets from Kiruna to Istanbul, Los Angeles to Cairo, mapping how architecture, memory, labour, faith, music, infrastructure and everyday life braid into urban form. Their method is political without slogans—treating buildings, archives, sounds and habits as clues—so episodes move fluently between planning and poetry, welfare histories and market shocks, monuments and margins. The tone is curious, exact and generous: each city becomes a case study in seeing, where contradictions—beauty and violence, nostalgia and reinvention—coexist. Staden is, simply, a patient school of urban attention, turning listeners into better readers of places.

Kiruna, Lissabon, Hjo, Manchester, Berlin, Karlskrona, Stockholm, Borlänge, Uppsala, Västerås, Tel Aviv, Sundsvall, Helsingfors, London, Köpenhamn, Södertälje, Wien, Brno, Halmstad, Belgrad, Paris, Malmö, Alexandria, Amsterdam, Ruhr, Bryssel, Istanbul, Budapest, Borås, Oslo, Warszawa, Baltimore, Savannah, Chicago, Los Angeles, San Diego/Tijuana, Sala, Kalmar, Prag, Rom, Neapel, Thessaloniki, Skellefteå, Linköping, Visby, Moskva, Hudiksvall, Örebro, Örnsköldsvik, Norrköping, Antwerpen, Malung, Bredäng, Göteborg, Luleå, Tuzla, Sarajevo, Split, Växjö, Fruängen, Landskrona, Tunis, Fès, Islamsk stad, Liljeholmen, Huskvarna, Sheffield, Blackpool, Liverpool, Norra England, Östersund, Zürich, Hamburg, Riga, Minsk, Karlstad, Karlshamn, Sigtuna, Motala, Gävle, Eskilstuna, Skaraborg, Falun, Umeå, Sundbyberg, Gdańsk, Lund, Lillehammer, Trondheim, Kairo, Helsingborg, Luxemburg, Trier, Leipzig, Dresden, Málaga, Córdoba.

https://www.stadenpodcast.se/bladdra

Stadsplanering, Böcker, Trauman, Villastaden, Aktivism, Frågepod, Grannskap, Mixtape, Skolan, Shopping, Utopier, Turismen, Döden, Tjuv och polis, Kulturarvets teater, New Towns, Ensamheten, Eliten, Tro och religion, Känslorna, Tiden, Katastrofen, Musiken, Arkiven och biblioteken, Hälsan, Kollektivtrafiken, Råvaran, Hemmets rum, 1980-talet, Folksamlingen, Konstverk, Natten, Information, Marken, Järnvägen, Monumenten, Ljuden, Stad av gator, Gränser, Sjukhus (arbetsplats), Glömskan, Energi, Kyrkan, Fotografiet, Produktionens arkitektur, HSB, Tiotalet, Stockholms 1990-tal, Öar, De gamlas stad, Talkshow tour Göteborgs 1970-tal, Talkshow tour Malmös 1980-tal.

Sedan 2013 har Staden varit en långlivad och rikt berättad podcast som betraktar staden på ett holistiskt sätt: Dan Hallemar och Håkan Forsell vandrar, läser och lyssnar genom gator från Kiruna till Istanbul, från Los Angeles till Kairo, och kartlägger hur arkitektur, minne, arbete, tro, musik, infrastruktur och vardagsliv flätas samman i den urbana formen. Deras metod är politisk utan slagord – byggnader, arkiv, ljud och vanor behandlas som ledtrådar – så avsnitten rör sig obehindrat mellan planering och poesi, välfärdshistorier och marknadskriser, monument och marginaler. Tonen är nyfiken, exakt och generös: varje stad blir en övning i att se, där motsägelser – skönhet och våld, nostalgi och omdaning – samexisterar. Staden är helt enkelt en tålmodig skola i urban uppmärksamhet, som gör lyssnaren till en bättre läsare av platser.

Stockholms 1990-tal

Under det turbulenta 1990-talet genomgår Stockholm en djupgående identitetsförändring, och podcasten "Talkshow-tour live" tar oss med på en audiovandring där stadens puls, motsägelser och möjligheter klarnar genom rösterna från ögonvittnen som Tomas Andersson Wij, Helena Glantz och Nathan Hamelberg. Det är en tid där allt är möjligt och allt är till salu, där hål i innerstaden fylls av de som har visioner och vilja att skapa. Stadens själ är ännu inte cementerad, vilket gör att subkulturer, musikscener och konstnärliga uttryck tillåts växa i mellanrummen, från klubbar till trottoarer. Samtidigt växer klyftorna, men ur dessa spänningar föds en ny social och kulturell medvetenhet – en förståelse för stadens värde, både ekonomiskt och symboliskt. Avsnittet fungerar som en ljudlig dokumentation av en era där marginalen blev centrum, där tillgången till tomrum blev en förutsättning för kreativitet, och där Stockholm gradvis definierade sin egen moderna identitet. Det är en berättelse om förvandling, men också om motstånd, där varje ton, varje plats och varje berättelse bidrar till stadens nya självbild.

Shopping och stadens scenografi

Att shoppa är en djupt urban aktivitet som länge formulerat både stadens fysiska form och dess sociala relationer, där marknaden fungerar som ett rum för begär, identitet och samhällsstruktur lika mycket som för handel och varuutbyte; redan på 1800-talet blev passagerna i Paris, upplysta av gas och skyltade med varor, scenen för en ny varufetischism där konsumtion blandades med flanörens drömlika blick och lade grunden för en psykologiserad förståelse av shoppingens roll i det urbana livet, vilket i modern tid fortsatte när Richard Neutra 1929 i USA ritade en supermarket med ingång från en parkeringsplats – ett arkitektoniskt brott med gatans urbana logik som signalerade shoppandets förskjutning mot bilen och periferin, ett fenomen Victor Gruen försökte vända med sina idéer om köpcentret som ett kommunitärt torg, men där kapitalet snart överskuggade idealet och förvandlade dessa inomhusstäder till templen för distraherad konsumtion; i Sverige märktes en liknande utveckling, där storstäderna från 1970-talet och framåt försökte återinföra konsumtionen till centrala stadskärnor, exempelvis genom PK-huset i Stockholm, vars interiör med soft musik och sensuell estetik återspeglade en mer exklusiv konsumtionskultur under uppsegling; när dagens shoppingmiljöer teatraliseras alltmer, där konsumenten leds som i ett spel av signaler och spår, väcks frågan om konsumtionen fortfarande är den samlande kraft Jon Jerde en gång hyllade, eller om den snarare blivit ett symptom på en krympande offentlighet där det digitala skyltfönstret har ersatt det urbana rummets vitala komplexitet.

Karlskrona

anlagd 1680 på Trossön, är ett unikt exempel på en stad helt konstruerad för krigets logik, utan ursprunglig handelsfunktion, där stadsplanen – fastställd redan 1683 – präglas av militär disciplin och monumental kontroll. Det mest fascinerande här är denna strikta separation mellan det civila och det militära, fortfarande läsbar i stadens struktur: torget, Sveriges största, öppnar sig som ett nästan tomt fält där två kyrkor av Tessin d.y. reser sig som maktsymboler, och varvsmuren markerar tydligt gränsen mellan skydd och utsatthet. Utflykten till Stumholmen, platsen för 1993 års bomässa, visar hur militära områden under senare tid blivit laboratorium för samtida, sjönära boende, vilket speglar övergången från krigets stad till fredens arkitektur. Karlskrona blir därmed ett vittnesmål om hur krigsförberedelse formar stadsrum, en aspekt ofta förbisedd i svensk urban historia, där garnisonsstäder och kasernkomplex påverkat stadsutvecklingen lika djupt som industrialiseringen. Men vad händer när kriget aldrig kommer? Staden förblir ett skal för ett uteblivet hot, likt de märkliga befästningarna i Tabor eller den paranoida samtidsstaden där kontroll och rädsla byggts in i arkitekturen. Det är just denna paradox – ett territorium skapat för konflikt men levt i fred – som gör Karlskrona till en av Sveriges mest tankeväckande och dramatiskt laddade stadsformationer.

Kiruna

 

ligger i norra Sverige, nära polcirkeln, och har cirka 20 000 invånare. Staden byggdes för gruvdrift men måste nu flyttas på grund av markskador från järnmalmsbrytningen. Här talas svenska, meänkieli och nordsamiska, vilket speglar stadens samiska och tornedalska rötter. Kulturen präglas av renskötsel, vinterfestivaler och ett starkt band till naturen. Arkitekturen är enkel och funktionell, ofta i trä, men nya delar av staden har modern design. I offentlig grafisk form används tydliga sans-serif-typsnitt, ofta inspirerade av snö, skog och norrsken. Kiruna är också hem för Esrange, Sveriges rymdbas, och symboliserar mötet mellan natur, teknik och urfolk.

Hjo

Hjo är en av de tre städer i Sverige som får kalla sig Trästad. De andra är Eksjö och Nora. I Hjo finns en parkering där det står Trästaden. Vi har parkerat där och promenerat in i det medeltida gatunätet. Men under Trästaden Hjo upptäckte vi småstaden Hjo, och under småstaden Hjo glesbygden Hjo. En stad med ett unikt kulturarv men en minskande befolkning och relativt hög arbetslöshet. På en av Sveriges vackraste stadsplatser saknas helt den tillväxande stadens dyra kompletteringsbebyggelse. Ingen mäklare står i de vackra stora handelsträdgårdarna inne i det medeltida gatunätet.Trästaden är den ursprungliga staden. En gång var alla städer av trä. Ständigt hotade av brand. Men hotet efter 1930 var snarare en oförståelse för trästaden som typ. Vi har nystat upp historien om hur trästaden Eksjö räddades av den modiga stadsarkitekten på 1960-talet. Men också hur just fattigdom och avsaknad ekonomi räddat städer genom tiderna. Mitt I Göteborg stod också ett slag om trästadsdelen Haga på 1970-talet. Var det rentav där som socialdemokratins moderna idé om stadsbyggande dog? Har de inte repat sig sedan dess?Det och mycket annat (som hur en spontan trästad uppstod i Tallin och trästaden som surdeg) får du veta i Hjo/Trästadsavsnittet av Staden. Hjo, en pittoresk småstad belägen vid Vätterns västra strand i Västra Götalands län, utmärker sig genom sin välbevarade trästadsarkitektur, sitt naturnära läge och en stark historisk identitet kopplad till såväl hantverk som badkultur. Med anor från medeltiden och en stadsplan som fortfarande präglas av smala gränder, lågmälda trähus och sjönära promenadstråk, erbjuder Hjo en särskilt atmosfärisk miljö där det förflutna och nuet samexisterar harmoniskt. Staden är kanske mest känd för sitt medlemskap i nätverket "Tre trästäder" tillsammans med Eksjö och Nora, ett initiativ som syftar till att bevara och lyfta fram Sveriges trästadsarv. Dessutom är Hjo ett populärt turistmål, inte minst på grund av Hjoån, den vackra stadsparken ritad av arkitekten Per Olof Hallman, och det klassiska träslottet Guldkroksbadet. Under sommarmånaderna blomstrar staden med marknader, konsthantverk och båtliv från hamnen där ångbåten S/S Trafik fortfarande trafikerar Vättern. För den kulturhistoriskt intresserade erbjuder Hjo inte bara bevarade byggnader utan även museer, gallerier och en rik berättartradition. Namnets ursprung tros komma från det fornnordiska Hyo, med anknytning till "den slingrande" ån som rinner genom staden. Med cirka 9 000 invånare är kommunen liten men aktiv, och närheten till större orter som Skövde och Jönköping gör den strategiskt belägen för både boende och besökare. Industrin domineras idag av småföretag inom trä, metall och livsmedel, men staden satsar även på hållbar turism och lokal innovation. En speciell aspekt är Hjos långa tradition av hälsobrunnskultur från 1800-talet, då välbeställda besökare sökte sig hit för kurbad, frisk luft och vacker natur. Även idag lever detta arv kvar i form av spa-anläggningar och vandringsleder med kurortskaraktär. Hjo erbjuder därmed en ovanlig syntes av historisk charm, arkitektonisk autenticitet och samtida livskvalitet. Framtiden för Hjo ser ljus ut tack vare ökande turism, kulturell medvetenhet och ett fortsatt fokus på bevarandearbete. Med sina träbyggnader, sin naturskönhet och sin kulturella kontinuitet är Hjo en av Sveriges mest intakta småstäder.

Helsinborg

ligger vid Öresunds smalaste punkt, mittemot danska Helsingør, och är en av Sveriges äldsta städer med rötter från 1000-talet och en nutida befolkning på cirka 150 000 invånare. Staden har länge varit en strategisk knutpunkt för handel, kultur och försvar, med Kärnan – ett medeltida torn från 1300-talet – som stolt symbol för dess historiska betydelse. Samtidigt har Helsingborg utvecklats till en av de mest innovativa och hållbara städerna i Skandinavien, särskilt genom stadsutvecklingsprojekt som H+, Oceanhamnen och H22 City Expo. Staden utmärker sig genom en unik blandning av gammalt och nytt: pittoreska gränder i centrum, neogotiska byggnader, moderna hamnkvarter och ett pulserande kulturliv med Dunkers kulturhus som nav. Helsingborgs näringsliv präglas av starka logistiklösningar, ett av Nordens viktigaste hamnområden och närvaro av globala företag som IKEA och Öresundskraft. Det geografiska läget, tillsammans med utmärkta tågförbindelser, färjetrafik till Danmark och ett växande innovationsklimat, gör Helsingborg till en attraktiv plats för såväl företag som studenter och kreatörer. Staden har nära samarbeten med Lunds universitet och investerar i cirkulär ekonomi, digital hälsa och smart stadsplanering. Områden som Drottninghög har blivit förebilder för socialt hållbar omvandling, där medborgardialog och ekosystemtjänster går hand i hand. I projekt som SeaU och Norra hamnen förvandlas tidigare industriella ytor till levande stadsdelar med bostäder, kontor och publika miljöer. Helsingborg erbjuder också ett rikt friluftsliv – från promenader i Slottshagen till botaniska upplevelser i Fredriksdal – och är känd för sin närhet till havet, naturen och kontinenten. Kulturfestivaler, konserter, lokal matkultur och ett växande nattliv gör staden attraktiv för både unga och äldre. Helsingborg är idag en förebild inom nordisk stadsutveckling, där hållbarhet, tillgänglighet och historia vävs samman i en framtidsorienterad helhet.

Andersson Bergman Ullmann

 

Bibbi Andersson

Bjorn Borg

Björn Borg, en av tennisens största legendarer, revolutionerade sporten med sin iskalla mentalitet, exceptionella fotarbete och en oöverträffad förmåga att dominera på både grus och gräs. Född 1956 i Sverige, blev han en ikon redan som tonåring genom att vinna sin första Grand Slam i Franska Öppna 1974 vid endast 18 års ålder. Hans dominans på Roland Garros var enastående, med totalt sex titlar, men det var hans episka svit på fem raka Wimbledon-titlar mellan 1976 och 1980 som cementerade hans status som en av de största genom tiderna. Hans rivalitet med John McEnroe kulminerade i den legendariska Wimbledon-finalen 1980, där Borg efter en dramatisk tiebreak-sekvens ändå lyckades triumfera. Känd för sitt lugn på banan, sin kraftfulla tvåhandsbackhand och sin förmåga att hantera press, förändrade han synen på professionell tennis och inspirerade generationer av spelare. Trots sin dominans valde han att chockartat pensionera sig redan vid 26 års ålder, en av sportens största mysterier. Hans försök till comeback på 90-talet blev aldrig framgångsrika, men hans arv lever vidare, både genom hans inflytande på spelet och genom hans modevarumärke. Björn Borg är och förblir en legend.

Ingemar Stenmark

 

Ingemar Stenmark, född den 18 mars 1956 i Joesjö, Sverige, är allmänt erkänd som en av de mest framgångsrika och emblematiska alpina skidåkarna genom tiderna. Hans professionella karriär, som sträckte sig under 1970- och 1980-talen, kännetecknades av en extraordinär teknisk förmåga och en konstant prestationsnivå som katapulterade honom till sportens absoluta topp. Specialiserad på discipliner som slalom och storslalom, vann Stenmark ett rekord på 86 världscupsegrar – en bedrift som under många år förblev oslagbar och befäste hans plats som en levande legend i alpin skidåkning. Utöver sina framgångar i världscupen tog Ingemar hem tre olympiska medaljer, varav två guld, och triumferade även i flertalet världsmästerskap. Detta bidrog till att skriva en oförglömlig sida i skidåkningens historia. Hans tävlingstil, präglad av precision och kontroll, gjorde det möjligt för honom att överträffa elitkonkurrenter under ofta utmanande förhållanden, och visade på en mognad och lugn som utmärkte honom både i backen och utanför den. Efter att ha avslutat sin tävlingskarriär valde Stenmark ett diskret liv, där han undvek medialt rampljus och istället ägnade sig åt initiativ som främjar skidåkningens utveckling i Sverige. Hans arv, präglat av excellens och en sann idrottsanda, fortsätter att inspirera generationer av idrottare och entusiaster som värdesätter passion och engagemang i sporten.

Ingrid

SUMMER WITH MONIKA

https://www.youtube.com/watch?v=Ds2D0C2TWgI

 

Viskningar och rop

https://es.wikipedia.org/wiki/Gritos_y_susurros
https://www.filmin.es/player?type=film&mediaId=6019

EL SÉPTIMO SELLO

https://www.youtube.com/watch?v=mbgiWPJLSsM