Uppsala

med cirka 240 000 invånare, är Sveriges fjärde största stad och en av landets mest dynamiska kunskapsregioner. Den är internationellt känd för sitt anrika universitet, grundat 1477, vilket gör det till Nordens äldsta, samt för Akademiska sjukhuset – ett av de främsta sjukhusen i Skandinavien. Staden har en ung och växande befolkning tack vare sina två universitet, Uppsala universitet och SLU, och rankas högt nationellt vad gäller innovation, utbildning och livskvalitet. Uppsala kombinerar medeltida historia med högteknologisk framtid och är central i Sveriges forskningslandskap, särskilt inom medicin, bioteknik och hållbar utveckling. Närheten till Stockholm (40 minuter med tåg) och Arlanda flygplats förstärker dess roll som ett strategiskt nav. Uppsala är också ett kulturellt centrum, känt för Carl von Linné, domkyrkan, Gustavianum, och en livlig konst- och musikscen. Samtidigt är staden präglad av gröna parker, ån som rinner genom centrum och ett rikt föreningsliv. 

 

Karlskrona

anlagd 1680 på Trossön, är ett unikt exempel på en stad helt konstruerad för krigets logik, utan ursprunglig handelsfunktion, där stadsplanen – fastställd redan 1683 – präglas av militär disciplin och monumental kontroll. Det mest fascinerande här är denna strikta separation mellan det civila och det militära, fortfarande läsbar i stadens struktur: torget, Sveriges största, öppnar sig som ett nästan tomt fält där två kyrkor av Tessin d.y. reser sig som maktsymboler, och varvsmuren markerar tydligt gränsen mellan skydd och utsatthet. Utflykten till Stumholmen, platsen för 1993 års bomässa, visar hur militära områden under senare tid blivit laboratorium för samtida, sjönära boende, vilket speglar övergången från krigets stad till fredens arkitektur. Karlskrona blir därmed ett vittnesmål om hur krigsförberedelse formar stadsrum, en aspekt ofta förbisedd i svensk urban historia, där garnisonsstäder och kasernkomplex påverkat stadsutvecklingen lika djupt som industrialiseringen. Men vad händer när kriget aldrig kommer? Staden förblir ett skal för ett uteblivet hot, likt de märkliga befästningarna i Tabor eller den paranoida samtidsstaden där kontroll och rädsla byggts in i arkitekturen. Det är just denna paradox – ett territorium skapat för konflikt men levt i fred – som gör Karlskrona till en av Sveriges mest tankeväckande och dramatiskt laddade stadsformationer.

Kiruna

 

ligger i norra Sverige, nära polcirkeln, och har cirka 20 000 invånare. Staden byggdes för gruvdrift men måste nu flyttas på grund av markskador från järnmalmsbrytningen. Här talas svenska, meänkieli och nordsamiska, vilket speglar stadens samiska och tornedalska rötter. Kulturen präglas av renskötsel, vinterfestivaler och ett starkt band till naturen. Arkitekturen är enkel och funktionell, ofta i trä, men nya delar av staden har modern design. I offentlig grafisk form används tydliga sans-serif-typsnitt, ofta inspirerade av snö, skog och norrsken. Kiruna är också hem för Esrange, Sveriges rymdbas, och symboliserar mötet mellan natur, teknik och urfolk.

Hjo

Hjo är en av de tre städer i Sverige som får kalla sig Trästad. De andra är Eksjö och Nora. I Hjo finns en parkering där det står Trästaden. Vi har parkerat där och promenerat in i det medeltida gatunätet. Men under Trästaden Hjo upptäckte vi småstaden Hjo, och under småstaden Hjo glesbygden Hjo. En stad med ett unikt kulturarv men en minskande befolkning och relativt hög arbetslöshet. På en av Sveriges vackraste stadsplatser saknas helt den tillväxande stadens dyra kompletteringsbebyggelse. Ingen mäklare står i de vackra stora handelsträdgårdarna inne i det medeltida gatunätet.Trästaden är den ursprungliga staden. En gång var alla städer av trä. Ständigt hotade av brand. Men hotet efter 1930 var snarare en oförståelse för trästaden som typ. Vi har nystat upp historien om hur trästaden Eksjö räddades av den modiga stadsarkitekten på 1960-talet. Men också hur just fattigdom och avsaknad ekonomi räddat städer genom tiderna. Mitt I Göteborg stod också ett slag om trästadsdelen Haga på 1970-talet. Var det rentav där som socialdemokratins moderna idé om stadsbyggande dog? Har de inte repat sig sedan dess?Det och mycket annat (som hur en spontan trästad uppstod i Tallin och trästaden som surdeg) får du veta i Hjo/Trästadsavsnittet av Staden. Hjo, en pittoresk småstad belägen vid Vätterns västra strand i Västra Götalands län, utmärker sig genom sin välbevarade trästadsarkitektur, sitt naturnära läge och en stark historisk identitet kopplad till såväl hantverk som badkultur. Med anor från medeltiden och en stadsplan som fortfarande präglas av smala gränder, lågmälda trähus och sjönära promenadstråk, erbjuder Hjo en särskilt atmosfärisk miljö där det förflutna och nuet samexisterar harmoniskt. Staden är kanske mest känd för sitt medlemskap i nätverket "Tre trästäder" tillsammans med Eksjö och Nora, ett initiativ som syftar till att bevara och lyfta fram Sveriges trästadsarv. Dessutom är Hjo ett populärt turistmål, inte minst på grund av Hjoån, den vackra stadsparken ritad av arkitekten Per Olof Hallman, och det klassiska träslottet Guldkroksbadet. Under sommarmånaderna blomstrar staden med marknader, konsthantverk och båtliv från hamnen där ångbåten S/S Trafik fortfarande trafikerar Vättern. För den kulturhistoriskt intresserade erbjuder Hjo inte bara bevarade byggnader utan även museer, gallerier och en rik berättartradition. Namnets ursprung tros komma från det fornnordiska Hyo, med anknytning till "den slingrande" ån som rinner genom staden. Med cirka 9 000 invånare är kommunen liten men aktiv, och närheten till större orter som Skövde och Jönköping gör den strategiskt belägen för både boende och besökare. Industrin domineras idag av småföretag inom trä, metall och livsmedel, men staden satsar även på hållbar turism och lokal innovation. En speciell aspekt är Hjos långa tradition av hälsobrunnskultur från 1800-talet, då välbeställda besökare sökte sig hit för kurbad, frisk luft och vacker natur. Även idag lever detta arv kvar i form av spa-anläggningar och vandringsleder med kurortskaraktär. Hjo erbjuder därmed en ovanlig syntes av historisk charm, arkitektonisk autenticitet och samtida livskvalitet. Framtiden för Hjo ser ljus ut tack vare ökande turism, kulturell medvetenhet och ett fortsatt fokus på bevarandearbete. Med sina träbyggnader, sin naturskönhet och sin kulturella kontinuitet är Hjo en av Sveriges mest intakta småstäder.

Helsinborg

ligger vid Öresunds smalaste punkt, mittemot danska Helsingør, och är en av Sveriges äldsta städer med rötter från 1000-talet och en nutida befolkning på cirka 150 000 invånare. Staden har länge varit en strategisk knutpunkt för handel, kultur och försvar, med Kärnan – ett medeltida torn från 1300-talet – som stolt symbol för dess historiska betydelse. Samtidigt har Helsingborg utvecklats till en av de mest innovativa och hållbara städerna i Skandinavien, särskilt genom stadsutvecklingsprojekt som H+, Oceanhamnen och H22 City Expo. Staden utmärker sig genom en unik blandning av gammalt och nytt: pittoreska gränder i centrum, neogotiska byggnader, moderna hamnkvarter och ett pulserande kulturliv med Dunkers kulturhus som nav. Helsingborgs näringsliv präglas av starka logistiklösningar, ett av Nordens viktigaste hamnområden och närvaro av globala företag som IKEA och Öresundskraft. Det geografiska läget, tillsammans med utmärkta tågförbindelser, färjetrafik till Danmark och ett växande innovationsklimat, gör Helsingborg till en attraktiv plats för såväl företag som studenter och kreatörer. Staden har nära samarbeten med Lunds universitet och investerar i cirkulär ekonomi, digital hälsa och smart stadsplanering. Områden som Drottninghög har blivit förebilder för socialt hållbar omvandling, där medborgardialog och ekosystemtjänster går hand i hand. I projekt som SeaU och Norra hamnen förvandlas tidigare industriella ytor till levande stadsdelar med bostäder, kontor och publika miljöer. Helsingborg erbjuder också ett rikt friluftsliv – från promenader i Slottshagen till botaniska upplevelser i Fredriksdal – och är känd för sin närhet till havet, naturen och kontinenten. Kulturfestivaler, konserter, lokal matkultur och ett växande nattliv gör staden attraktiv för både unga och äldre. Helsingborg är idag en förebild inom nordisk stadsutveckling, där hållbarhet, tillgänglighet och historia vävs samman i en framtidsorienterad helhet.